fredag 19 oktober 2018

Ont i hälen


Det är inte ovanligt med smärtor i hälen. För det mesta gör det ont när man går. Ibland är de första stegen på morgonen mycket sjuka, för att sedan bli lite bättre när man gått en liten stund. Det kan också vara att de första stegen går hyfsat men efter hand blir det bara värre och värre.
Låt oss se på vad som kan vara problemet.
Hälsporre är den mest kända diagnosen. Det vill säga att under hälbenet växer det ut en benpigg. Benpiggen irriterar den omkringliggande vävnaden när man går. Detta ger upphov till att det först på morgonen går rätt bra att gå men ju mer man går desto mer irriterar blir vävnaden. Detta problem förekommer sällan och förväxlas ofta med en rätt vanlig diagnos, nämligen Plantar fascit.
Vid Plantar fascit har det uppkommit en inflammation i ett muskel/fascia fäste på hälen (mer mot insidan). Från hälen sträcker den ut sig som en solfjäder till alla tårna. Nu är det mycket ont de första stegen på morgonen tills muskeln mjukat upp sig. Då går det lite bättre. Går man däremot för mycket så blir det klart sjukare igen.  
Behandlingen av Plantar Fascit består av en behandlande, en avlastande och en uppbyggande del.  Den behandlande delen är shockwave (tryckvågsbehandlning). Ibland krävs också en injektion för att nå ett bra resultat. Ett problem med Plantar Fascit är att muskeln hela tiden irriteras när vi går. Därför är avlastning av muskeln under behandlingen bra. Avlastning kan bestå av tejpning, hålfotsinlägg eller klackskor. Uppbyggnaden av muskeln behövs för att undvika tillbakafall.
Det mjuka vi har under hälen är fett, som vi kallar fettkudde. Fettkudden kan bli inflammerad. Bästa behandlingen för den är en spruta med bara bedövning. Sprutar man kortison kan fettet försvinna.
En del senfibrer från Achillessena går under hälen. De kan bli irriterade/inflamerade och ge smärta. Men det är mycket ovanligt. Vanligen är det själva achilles senan som blir inflammerad.
Det kan också uppstå huggande smärta i hälen när man går. Efteråt blir det kvar lite smärta en sund. Den huggande smärtan kan upprepa sig från flera ggr i veckan till flera ggr/dag. Här är det frågan om en broskbit i leden mellan hälbenet och ovanomliggande ben. Broskbiten har kommit från ledytan, som består av brosk. Orsaken är en följd av att ledytan slits med tiden. Det här problemet är lätt att behandla.

Har du sjuk häl eller andra problem i stöd och rörelse organen. Kontakta gärna oss så ska vi hjälpa dig.
OMIclinic 0447210109

fredag 16 februari 2018

Huggande smärta

(Lopussa suomeksi)


Plötsligt hugger det till i knät när jag går. Det varierar från en gång i veckan till nästan dagligen. Efteråt är det sjukt att stöda på, lite svullet och varmt. Jag kan inte ligga på sidan med knäna mot varandra för då tar det ont. Smärtan är oftast på insidan av knät.
När vi hör en sådan historia tänker vi på en broskbit i knät som lossnat från ledytan. Ledytan bekläds nämligen med ett tunt lager brosk. När man blir äldre kan slitage processen göra att en bit från brosket lossnar. Broskbiten vandrar med ledvätskan och om den finns på ett trångt ställe när vi lägger tyngden på benet hugger det till.
Om den kliniska undersökningen bekräftar misstanken har vi en diagnos som på engelska heter Loose body. Förr i tiden kallades det i folkmun för ”led mösi” (led musen).
Detta syns inte på röntgen ifall det inte finns ben med i biten (mycket sälla och då som regel p.g.a. ett trauma).
Problemet kan också uppstå i höften, vristen och även i armbågen och axeln.
Behandlingen är enkel och fungerar för det mesta. Ifall det inte fungerar är broskbiten för stor eller så är de för många. 
Finner man detta problem hos unga finns det en bakomliggande ”sjukdom” som kallas osteochondritis dissecans eller chondromalecia patellae. Ibland behöver man då operera bort broskbiten för att inte leden skall ta skada.

OMIclinic
Tel; 0447210109


Asiakas kertoo, että polvessa tuntuu äkillinen pistävä kipu ,joka voi tulla yllättäen joko kerran päivässä tai kerran viikossa. Tämän jälkeen polvi on turvonnut, lämmin ja sattuu jos tukee jalkaan. Kivun takia on  hankala maata kyljellään polvi polvea vasten. Kipu tuntuu usein polven sisäpuolella.

Kun kuulemme tämänkaltaisen tarinan ajattelemme, että kyseessä on rustonpalanen, joka on irronnut nivelpinnasta. Nivelpintaa peittää nimittäin ohut kerros rustoa. Vanhetessa voi olla, että osa rustosta irtoaa. Tämä rustonpalanen liikkuu nivelnesteen avulla ja jos se jää jumiin ahtaaseen paikkaan kun laitamme painon jalalle, tunnemme terävän kivun.
Jos kliininen tutkimus vahvistaa epäilyksen, on meillä diagnoosi joka englannin kielellä kutsutaan nimellä Loose body.

Röntgenkuvassa tätä ei voi todeta, ellei rustonpalassa ole seassa myös luuta.

Tätä ongelmaa voidaan nähdä myös lonkassa, nilkassa, kyynärpäässä sekä olkapäässä.

Hoito on helppo ja toimii useinmiten. Jos hoito ei toimi se johtuu liian suuresta tai liian monesta rustonpalasesta.

Jos tämä ongelma ilmestyy nuoressa potilaassa kyseessä on ” sairaus” elikkä osteochondritis dissecans tai chondomalecia patellae. Näissä tapauksissa joudutaan joskus poistamaan rustonpalasta leikkauksella että nivel ei vahingoidu.

OMIclinic
Puh; 0447210109





onsdag 4 oktober 2017

Svindel

(Soumeksi, katso alta)

Svindel är ett vanligt förekommande problem. Orsaken kan vara olika. Svindel fungerar som smärta, en signal som förmedlar att något är fel.


Varför får vi svindel?
Huvudet är en viktig kroppsdel, vi bör ständigt ha kontroll på hur huvudet rör sig.

Ögat:
Ögonen förmedlar ständigt till hjärnan, via nerverna,  hur huvudet rör sig genom att ta fasta på en punkt i omgivningen. Stänger vi ögonen har vi strax svårare med balansen.

Balanscentret bakom örat:
Bakom öronen finns Balanscentret. Det består av tre böjda rör med en ”påse” under. Rörens insida är beklätt med många små korta trådar. I rören finns flytande vätska som rinner från och till när vi rör huvudet. Trådarna böjs med strömmen och förmedlar till hjärnan, via nerverna, hur huvudet rör sig.


Nacke:
Huvudets rörelser sker i nacken.  Nackens rörelser förmedlas via nerverna till hjärnan.

Ögat, örat och balanscentret borde sända samma sorts signal till hjärnan. Ex; nu vrider sig huvudet 30 grader till höger. Om någon av dessa tre sänder en annan information än de övriga två (p.g.a ett lokalt fel) får vi svindel.
Ett vanligt fel i Balanscentret är kristallsjukan. Då har ett ”kristallkorn” från den underliggande påsen förvirrat sig in i de böjda rören och förorsakar stockning så att vätskan inte kan flöda fritt. Och vi får felsignal till hjärnan med svindel som följd.
Då gäller det att testa fram vilket rör på höger eller vänster sidan som drabbats och därefter behandla.
Det samma gäller för nacken. Ett fel där och vi kan drabbas av svindel.
Viktigt för den som undersöker är att veta på vilket sätt svindeln uttrycker sig. Snurrar det, drar det till en sida eller bara allmänt gungig-ostabil. Viktigt är också längden på svindelattacken. Är den bara från sekunder upp till någon minut hittar vi problemet troligen på nämnda platser. Håller den i sig länge är orsaken troligen någon annan stans. Som exempel kan en vanlig förkylning drabba nerverna som förmedlar signalerna till balanscentret. Det ger en MYCKET kraftig svindel.

Vi hjälper dig gärna, så hör av dig till OMIclinc 0447210109

Huimaus



Huimaus on tavallinen ongelma. Huimaukseen on monta eri syytä. Huimaus on oire, joka kertoo meille että jokin on vialla.

Miksi saamme huimausta?
Pää on meille tärkeä ruumiinosa ja meidän täytyy koko ajan tiedostaa miten pää liikkuu.

Silmät: Lukitsemalla katseen tiettyyn kohtaan ympäristössämme kertovat silmät hermojen kautta aivoille miten pää iikkuu. On heti vaikeampi pitää tasapainon jos suljemme silmämme.


Tasapainoelin korvien takana: Korvien takana sijaitsee meidän tasapainoelin, joka koostuu kolmesta taipuvasta "putkesta" sekä niiden alla olevasta "pussista". Putkien sisäpuoli on verhoiltu monilla pienillä lyhyillä langoilla. Näissä putkissa on myös nestettä, joka liikkuu liikkeemme mukaan. Langat taipuvat nesteen mukana ja samalla lähettävät viestiä hermojen kautta aivoille miten liikutamme päätä. 


Niska: Pään liikkeet tapahtuvat niskassa. Niskan liikkeet rekisteröityvät aivoihin hermojen avulla.


Silmät, korvat ja tasapainoelin pitäisi lähettää samanlaisia signaaleja aivoille esim. nyt pää kääntyy 30 astetta oikealle. Jos joku näistä elimistä lähettää erilaisen viestin kuin muut (paikallisesta ongelmasta johtuen) johtaa tämä huimaukseen.


Tavallinen ongelma tasapainokeskuksessa on asennehuimaus. Tämä tarkoittaa että ns "kristallijyvät" alimmaisesta pussista ovat eksyneet taipuvan putken sisälle ja siellä kristallit häiritsevät nesteen kulkua. Tämä antaa vääriä signaaleja aivoille ja tämä taas aiheuttaa huimausta. On tärkeätä testata, että onko se vasemman- tai oikean puoleinen putki joka on virheellinen ja hoitaa ongelmaa sen mukaan.


Sama koskeen niskaa. Ongelma niskassaja se aiheuttaa huimausta.


Tutkivalle terapeutille on tärkeätä tietää miltä huimaus tuntuu. Pyöriikö maailma, vetääkö sivulle tai onko vaan muuten keinuva, epätasainen olo? On myös tärkeätä huomioida kuinka kauan huimaus kestää. Jos huimaus kestää muutamasta sekunnista muutamaan minuuttiin niin ongelma johtuu usein jostain yllämainitusta asiasta. Jos huimaus kestää pitempää on syy luultavasti jokin muu. Esimerkiksi voi mainita että tavallinen flunssa voi mennä hermoihin jotka kommunikoivat tasapainokeskuksen kanssa. Tämä voi aiheuttaa hyvin voimakasta huimausta.

Me autamme sinua mielellämme. Soita jos on kysyttävää OMI Clinic 0447210109


fredag 4 november 2016

Stukad fot

(Suomeksi; mene alaspäin)

Olyckan kan vara framme och vi stukar vristen eller som vi också säger ”vrickar foten”.
Vad är det som händer och vad ska man göra?

Vad händer?

Det kan vara flera saker. Det mest vanliga är att ett (eller flera) ledband sträcks. Dessutom kan också muskelsenor sträckas (de som går bakom den yttre vristknölen. nr 1 och 2).  Ifall stukningen är mer kraftig kan det också leda till benbrott.


Bild 1 (tagen bakifrån)                                                                            Bild 2
Benbrottet uppstår vanligen vid den inre eller yttre (eller båda) ”vristknölen” (bild 1) eller på lilltåns långa ben (bild 2). Vid en kraftig stukning kan också ledytan i vristen skadas så att det uppstår en blödning i leden.
Benbrott misstänks när foten strax efter skadan inte kan belastas alls (det är skillnad på att vilja belasta och att inte kunna belasta). Risken för benbrott vid stukning är större efter 60 års ålder.
En blödning i vristen ger ofta en kraftig svullnad runt leden en stund efter skadan. De första mornarna efter skadan är vristen extra sjuk. En klinisk undersökning bekräftar skadan.

Vad ska man göra?
De första 1-2 dagarna kallar vi det akuta skedet. Det är då blödningen sker och vristen sväller upp. Under den här tiden är tryck mot skadan i form av elastiskt bandage bra. Det är för att minimera svullnaden. Kyla på skadan är omdiskuterat. Vid val av is/kyla, begränsa till  15 min var tredje timme.
Efter det akuta skedet bör man göra en bedömning om vad som är skadat genom en klinisk undersökning (test av alla strukturer i foten, 18 tester) och därefter kan behandlingen komma igång.
Behandling:
Vid skada av ledband eller sena består behandlingen av rätt mängd mobilisering i form av tvärfriktionsmassage och rörelse (läs mer om orsaken i ett tidigare blogginlägg). Foten ska inte hållas stilla! Då läker skadan långsamt och det bildas lätt ärrbildning, som i sin tur ger andra problem.
Exempel på eventuella problem:
1)      Vristen svullnar efter varje träning och är sjuk 1-2 veckor
2)      Vristen stukas lätt på nytt
Lyckligtvis kan också dessa problem behandlas. Men det lönar sig att behandla rätt från början.
När det finns blod i leden, är det viktigt att aspirera bort blodet så fort som möjligt. Detta för att undvika för tidig artros/slitage av leden.
Benbrott behandlas bäst med gipsning. Det är bra att kolla upp eventuella andra skadorna så fort gipset tas bort.
 Olav, Marika, Tina
Ifall frågor, ta kontakt med oss på OMIclinic 044 7210109