fredag 24 maj 2024

Spänningshuvudvärk: orsaker och behandling | Fysioterapi i Jakobstad

För många är spänningshuvudvärk inte bara ett tillfälligt problem, utan en regelbundet återkommande besvärlighet som påverkar både produktivitet och välmåendet negativt. Huvudvärk i form av spänningshuvudvärk kan bero på allt från spända muskler och stress till dålig hållning, sömnbrist och muskelobalans. För att kunna förebygga och behandla huvudvärken är det därför viktigt att förstå vad huvudvärken beror på.

 

Spänningshuvudvärk: kroppens egen stressignal

Spänningshuvudvärk är en av de vanligaste typerna av huvudvärk och påverkar både barn och vuxna. Vid spänningshuvudvärk känns det som att något tynger huvudet ovanifrån; en tryckande och pressande värk runt huvudet eller över pannan. Många upplever även att spänningshuvudvärk känns som ett spänt band runt huvudet.

 

Vad beror spänningshuvudvärk på? Spänningshuvudvärk kan bero på flera olika faktorer, allt från sömnbrist, fysisk överbelastning och stress till spända muskler, dålig hållning eller ensidigt arbete. Den vanligaste orsaken till att musklerna är spända är vanligtvis dålig hållning eller stress. Att du har spänningshuvudvärk kan därför vara kroppens signal att du behöver få lite lugn och ro. 

 

Här är några av de vanligaste orsakerna till spänningshuvudvärk:

 

Stress och oro

Långvarig stress eller oro kan orsaka spänningar i musklerna, vilket i sin tur ibland leder till spänningshuvudvärk. Ofta märker man inte ens av att man spänner sig. Om du ofta är stressad är det viktigt att du hittar de rätta verktygen för att hantera stress, oro och ångest.

 

Sömnbrist

Sömnbrist eller dålig sömnkvalitet kan leda till spänningshuvudvärk. För att undvika spänningshuvudvärk är det därför viktigt att få tillräckligt med sömn och ha en regelbunden dygnsrytm.

 

Muskelspänningar

En av de vanligaste orsakerna till spänningshuvudvärk är spända muskler. Muskelspänningar beror vanligen på långvarig stress, dålig hållning, ensidigt arbete eller brist på fysisk aktivitet.

 

Dålig syn eller ögonansträngning

Långvarigt stillasittande framför dator eller mobiltelefon kan leda till ögonansträngning, vilket i sin tur kan leda till spänningshuvudvärk.

 

Vätskebrist

Vätskebrist kan leda till huvudvärk och spänningshuvudvärk. För att förebygga spänningshuvudvärk är det således viktigt att dricka tillräckligt med vatten under dagen.

 

Kronisk spänningshuvudvärk

Om man ofta har spänningshuvudvärk kan det hända att man lider av kronisk spänningshuvudvärk. Det räknas som kronisk spänningshuvudvärk om du har huvudvärk mer än 15 dagar per månad i längre än sex månader. När man har kronisk spänningshuvudvärk kan man känna ömhet i käkmuskler, nacken eller hårbotten, och man kan även lida av yrsel, minnesproblem, trötthet eller koncentrationssvårigheter. Vid kronisk spänninghuvudvärk rekommenderar vi att söka vård av exempelvis fysioterapeuter eller naprapater, eftersom långvarigt brukande av receptfria smärtlindrande läkemedel kan förvärra huvudvärken.

 

Vad är skillnaden mellan spänningshuvudvärk och migrän?

Spänningshuvudvärk och migrän skiljer sig åt på flera sätt: spänningshuvudvärk karaktäriseras vanligen av en tryckande eller molande smärta runt hela huvudet, medan migrän kännetecknas av en intensiv och pulserande huvudvärk, ofta i ena sidan av huvudet. När man har migrän är det också vanligt att man blir känslig för ljud och ljus, eller att man blir illamående. Spänningshuvudvärk börjar vanligen dagtid, men migrän kan börja både dag- och nattetid.

 

En annan väsentlig skillnad mellan spänningshuvudvärk och migrän är att spänningshuvudvärk kan lindras av fysisk aktivitet, medan migrän blir värre av fysisk ansträngning. 

 

 

Vad kan jag göra själv för att bli av med spänningshuvudvärk?

Om du har spänningshuvudvärk bör du se över din vardag: vilka faktorer kan ligga bakom huvudvärken? Troligtvis är det fördelaktigt att försöka minska din stress och att se till att sova ordentligt. I och med att stress leder till muskelspänningar är det också viktigt att du ökar din fysiska aktivitet och att du till exempel inför pausgymnastik om du har ett stillasittande eller ensidigt arbete.

 

Tips för att minska risken för spänningshuvudvärk:

- Minska din stressnivå och psykiska påfrestningar

- Följ en regelbunden sömnrutin

- Öka din fysiska aktivitet

- Börja med pausgymnastik på jobbet

- Förbättra din arbetsställning

- Testa avslappningsövningar

- Drick tillräckligt med vatten

 

När ska jag söka vård för spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk går vanligen över av sig själv, eller med hjälp av receptfria smärtlindrande läkemedel. Men om du har långvarig, konstant eller återkommande spänningshuvudvärk som inte går om med ovannämnda tips rekommenderar vi att du söker vård. Att lindra huvudvärk med läkemedel är inte en hållbar lösning, eftersom läkemedel på lång sikt förvärrar huvudvärken.

 

Behandling av spänningshuvudvärk

Regelbunden spänningshuvudvärk försämrar både koncentrationsförmåga, produktivitet, humör och livskvalitet. De vanligaste behandlingsstrategierna för huvudvärk är fysioterapi, naprapati, massage och akupunktur.

 

Fysioterapi och naprapati

En av de primära målsättningarna för fysioterapeuter och naprapater är att korrigera och förbättra din hållning. Genom att analysera din nuvarande hållning och identifiera eventuella obalanser eller svagheter kan fysioterapeuten/naprapaten utforma skräddarsydda övningar och strategier för att stärka musklerna för bättre hållning.

 

Fysioterapeuter och naprapater kan även använda mobiliserings- och manipulationstekniker på specifika leder och mjukvävnader för att öka deras rörlighet, minska spänningar och främja en bättre cirkulation, vilket i sin tur minskar risken för huvudvärk. De områden som fysioterapeuter och naprapater vanligtvis behandlar vid spänningshuvudvärk är muskulösa spänningar i nacken eller ansiktsmuskulaturen, nackens leder, bröstryggen eller skuldror.

 

Forskning har visat att en holistisk strategi som kombinerar träning och mobiliseringstekniker ger de mest långvariga behandlingseffekterna för personer som lider av spänningshuvudvärk. Denna kombination lindrar inte bara symptomen utan adresserar även de underliggande orsakerna till spänningshuvudvärken för en hållbar och långvarig hälsa.

 

Massage

Massage och så kallad triggerpunktsbehandling kan lindra muskelspänningar och minska smärta. Massage har dock inte en långvarig smärtlindrande effekt, utan är mer av en kortsiktig lösning för huvudvärk. Vid kronisk eller återkommande spänningshuvudvärk är massage därför inte en hållbar lösning.

 

Akupunktur

Akupunktur är beprövad metod inom traditionell kinesisk medicinsk teknik där tunna nålar appliceras på specifika punkter på kroppen för att främja balans i energiflödet och lindra smärta. Forskning har visat att akupunktur ger en kort- eller medellång effekt vid behandling av huvudvärk och spänningshuvudvärk.

 

 

Bli kvitt spänningshuvudvärken: boka behandling hos oss, din naprapat och fysioterapeut i Jakobstad

 

Omi Clinic är ett gäng av erfarna naprapater och fysioterapeuter i Jakobstad som främjar fysiskt välbefinnande och erbjuder effektiva tjänster inom naprapati och fysioterapi. Med specialisering inom klinisk ortopedisk medicin är vi den enda naprapaten och fysioterapeuten i Jakobstad som erbjuder diagnostisering och behandling enligt den internationella standarden Ortopaedic Medicine International (OMI), ett strategiskt behandlingssätt som leder till träffsäkra diagnoser och effektiva behandlingar. 

 

Med erfarna naprapater, massörer och fysioterapeuter i Jakobstad erbjuder vi effektiv fysioterapi och naprapati, djupgående massage och individanpassade behandlingsplaner för allt från huvudvärk och muskelbesvär till andra problem i stöd- och rörelseorganen.

 

På Omi Clinic är vi stolta över vår yrkeskunnighet och vår unika förmåga att främja fysiskt välbefinnande hos de som söker professionell naprapati och fysioterapi i Jakobstad. Om du lider av spänningshuvudvärk är Omi Clinic din naprapat och fysioterapeut i Jakobstad för lindra dina besvär och återfå ditt fysiska välbefinnande. Boka tid hos våra erfarna naprapater och fysioterapeuter för effektiv och individanpassad fysioterapi för att minska och förebygga spänningshuvudvärk.

 

Vi har verksamma naprapater och fysioterapeuter i Jakobstad och Kronoby. Boka din tid här.

Jännityspäänsärky: syyt ja hoito | Fysioterapia Pietarsaaressa

Monelle jännityspäänsärky ei ole vain tilapäinen ongelma, vaan säännöllisesti toistuva riesa, joka kalvaa niin tuottavuutta kuin hyvinvointia. Päänsärky jännityspäänsäryn muodossa voi johtua monista eri syistä: jännittyneistä lihaksista ja stressistä aina huonoon ryhtiin, unen puutteeseen ja lihasten epätasapainoon. Päänsärkyjen ehkäisemiseksi ja hoitamiseksi on tärkeää ymmärtää, mistä ne johtuvat.


 

Jännityspäänsärky: kehon tapa viestiä stressistä

Jännityspäänsärky on yksi yleisimmistä päänsärkytyypeistä ja siitä kärsivät niin lapset kuin aikuiset. Jännityspäänsärky tuntuu siltä kuin jokin painaisi päätä ylhäältä päin; painavana ja puristavana kipu pään ympärillä tai otsalla. Monien mielestä jännityspäänsärky tuntuu myös kuin kireänä nauhana pään ympärillä.

Mikä jännityspäänsärkyä aiheuttaa? Jännityspäänsärky voi johtua monista eri tekijöistä unen puutteesta, fyysisestä ylikuormituksesta ja stressistä kireisiin lihaksiin, huonoon ryhtiin tai yksipuoliseen työhön. Tavallisin lihasjännitysten syy on huono ryhti tai stressi. Jännityspäänsärkysi voikin olla kehon viesti siitä, että tarvitset rauhaa ja hiljaisuutta.

Seuraavassa on joitakin yleisimpiä jännityspäänsäryn syitä:

 

Stressi ja huoli

Pitkäaikainen stressi tai ahdistus voi aiheuttaa lihasjännitystä ja edelleen jännityspäänsärkyä. Aina et välttämättä edes huomaa olevasi jännittynyt. Jos olet usein stressaantunut, on tärkeää, että löydät oikeat välineet stressin, huolen ja ahdistuksen hallintaan.

Univaje 

Unen puute tai huono unen laatu voi aiheuttaa jännityspäänsärkyä. Jännityspäänsärkyjen välttämiseksi onkin tärkeää nukkua riittävästi ja pitää yllä säännöllistä vuorokausirytmiä.

Jännittyneet lihakset

Yksi yleisimmistä jännityspäänsäryn syistä on lihasjännitys. Lihasjännitykset puolestaan johtuvat tavallisesti pitkäaikaisesta stressistä, huonosta ryhdistä, yksipuolisesta työstä tai liikunnan puutteesta.

Huono näkö tai silmien rasitus

Pitkäaikainen tietokoneen tai matkapuhelimen ääressä istuminen rasittaa silmiä, mikä puolestaan voi aiheuttaa jännityspäänsärkyä.

Nestehukka

Nestehukka voi aiheuttaa päänsärkyä ja jännityspäänsärkyä. Jännityspäänsärkyjen ehkäisemiseksi onkin tärkeää juoda riittävästi vettä päivän aikana.

Krooninen jännityspäänsärky

Jos sinulla on jännityspäänsärkyä usein, saatat kärsiä kroonisesta jännityspäänsärystä. Kroonisena jännityspäänsärkyä pidetään, jos sinulla on päänsärkyä yli 15 päivänä kuukaudessa yli kuuden kuukauden ajan. 

Kun sinulla on krooninen jännityspäänsärky, leukalihakset, niska tai päänahka saattavat aristaa, ja sinulla voi olla myös huimausta, muistiongelmia, väsymystä tai keskittymisvaikeuksia. 

Kroonisten jännityspäänsärkyjen tapauksessa suosittelemme hakeutumaan ammattilaisten kuten fysioterapeutin tai naprapaatin hoitoon, sillä reseptivapaiden kipulääkkeiden pitkäaikainen käyttö voi pahentaa päänsärkyä.

 

Mitä eroa on jännityspäänsäryllä ja migreenillä?

Jännityspäänsärky ja migreeni eroavat toisistaan monin tavoin: jännityspäänsärylle on yleensä ominaista koko pään ympärillä tuntuva puristava tai jomottava kipu, kun taas migreenille on tyypillistä voimakas, sykkivä päänsärky usein vain toisella puolella päätä. Migreeniin liittyy yleensä myös yliherkkyys äänille tai valolle sekä pahoinvointi. Jännityspäänsärky alkaa yleensä päivällä, mutta migreeni voi alkaa sekä päivällä että yöllä.

Toinen keskeinen ero jännityspäänsäryn ja migreenin välillä on se, että jännityspäänsärkyä liikunta voi helpottaa, kun migreeniä se puolestaan saattaa pahentaa.


Mitä voin tehdä itse päästäkseni eroon jännityspäänsärystä?

Jos sinulla on jännityspäänsärkyä, sinun olisi hyvä tarkastella arkeasi: mitkä tekijät voivat aiheuttaa päänsäryn? Luultavasti olisi hyödyllistä yrittää vähentää stressiä ja varmistaa, että saat riittävästi unta. Koska stressi johtaa lihasjännitykseen, on myös tärkeää lisätä fyysistä aktiivisuutta esimerkiksi harrastamalla taukojumppaa, jos teet istumatyötä tai sinulla on muuten yksipuolinen työ.

Näin voit pienentää jännityspäänsäryn riskiä:

- Vähennä stressiä ja mielen kuormitusta

- Noudata säännöllistä unirutiinia

- Liiku enemmän

- Aloita taukojumppa töissä

- Paranna työasentoasi

- Kokeile rentoutumisharjoituksia

- Juo riittävästi vettä

 

 

Milloin jännityspäänsäryn takia pitäisi hakeutua hoitoon?

Jännityspäänsärky menee yleensä ohi itsestään tai reseptivapaiden kipulääkkeiden avulla. Jos jännityspäänsärky on kuitenkin pitkäaikaista, jatkuvaa tai toistuvaa eivätkä edellä mainitut vinkit auta, suosittelemme hakeutumaan hoitoon. Päänsäryn lievittäminen lääkkeillä ei ole kestävä ratkaisu, sillä pitkällä aikavälillä lääkkeet pahentavat päänsärkyä.

 

Jännityspäänsäryn hoito

Jatkuvat jännityspäänsäryt heikentävät keskittymistä, tuottavuutta, mielialaa ja elämänlaatua. Yleisimpiä päänsäryn hoitomuotoja ovat fysioterapia, naprapatia, hieronta ja akupunktio.

Fysioterapia ja naprapatia

Fysioterapeuttien ja naprapaattien tärkeimpiä tavoitteita on korjata ja parantaa ryhtiäsi. Analysoimalla nykyistä ryhtiäsi ja tunnistamalla mahdolliset epätasapainot tai heikkoudet fysioterapeutti/naprapaatti voi räätälöidä sinulle lihaksia vahvistavia harjoituksia ryhtisi parantamiseksi. 

Fysioterapeutit ja naprapaatit voivat myös käyttää tiettyihin niveliin ja pehmytkudoksiin kohdistuvia mobilisointi- ja manipulaatiotekniikoita, jotka lisäävät liikkuvuutta, vähentävät jännitystä ja parantavat verenkiertoa ja näin vähentävät päänsäryn riskiä. Jännityspäänsärkyjen yhteydessä hoidettavat alueet ovat yleensä niska- tai kasvolihakset, niskanivelet, rintaranka ja hartiat.

Tutkimukset ovat osoittaneet, että kokonaisvaltainen strategia, joka yhdistää harjoittelua ja mobilisointitekniikoita, tuottaa pitkäaikaisimmat hoitovaikutukset jännityspäänsärystä kärsiville. Tämä yhdistelmä ei ainoastaan lievitä oireita, vaan se puuttuu myös jännityspäänsärkyjen taustalla oleviin syihin edistäen hyvää terveyttä pitkäjänteisesti.

Hieronta

Hieronta ja niin sanottu triggerpistehoito voivat lievittää lihasjännitystä ja vähentää kipua. Hieronnalla ei kuitenkaan ole pitkäaikaista kipua lievittävää vaikutusta, vaan se on pikemminkin lyhytaikainen ratkaisu päänsärkyyn. Siksi hieronta ei ole kestävä ratkaisu krooniseen tai toistuvaan jännityspäänsärkyyn.

Akupunktio

Akupunktio on perinteiseen kiinalaiseen lääketieteeseen lukeutuva tekniikka, jossa ohuita neuloja asetetaan tiettyihin kehon kohtiin energian virtauksen tasapainottamiseksi ja kivun lievittämiseksi. Tutkimukset ovat osoittaneet, että akupunktiolla on lyhytaikainen tai keskipitkän aikavälin vaikutus päänsäryn ja jännityspäänsäryn hoidossa.


Hankkiudu eroon jännityspäänsärystä: varaa hoito meiltä, napraapatiltasi ja fysioterapeutiltasi Pietarsaaressa.

Omi Clinic on Pietarsaaren kokeneiden naprapaattien ja fysioterapeuttien tiimi, joka edistää fyysistä hyvinvointia ja tarjoaa tehokkaita naprapaatti- ja fysioterapiapalveluja. Kliiniseen ortopediaan erikoistuneina olemme Pietarsaaren ainoat kansainvälisen Ortopaedic Medicine International (OMI) -standardin mukaisesti diagnoosia ja hoitoa tarjoavat naprapaatit ja fysioterapeutit. OMI on strateginen hoitomenetelmä, joka tarjoaa tarkan diagnoosin ja tehokkaan hoidon.

Kokeneett naprapaattimme, hierojamme ja fysioterapeuttimme tarjoavat Pietarsaaressa tehokasta fysioterapiaa ja naprapatiaa, perusteellista hierontaa ja yksilöllisiä hoitosuunnitelmia päänsärystä ja lihaskivuista muihin tuki- ja liikuntaelimistön ongelmiin.

Me Omi-klinikalla olemme ylpeitä ammattitaidostamme ja ainutlaatuisesta kyvystämme edistää heidän fyysistä hyvinvointiaan, jotka etsivät ammattimaista naprapatiaa ja fysioterapiaa Pietarsaaressa. Jos kärsit jännityspäänsärystä, Omi Clinic on naprapatia- ja fysioterapeuttisi Pietarsaaressa. Lievitämme oireitasi ja palautamme fyysisen hyvinvointisi. Varaa aika kokeneilta naprapaateiltamme ja fysioterapeuteiltamme tehokkaaseen ja yksilölliseen fysioterapiaan jännityspäänsärkyjen vähentämiseksi ja ehkäisemiseksi.

Naprapaattimme ja fysioterapeuttimme toimivat Pietarsaaressa ja Kruunupyyssä. 

torsdag 18 februari 2021

Kallt eller varmt

 

Skall man lägga varmt eller kallt när man har ont eller skadat sig?


En grundregel är att när det är frågan om en inflammation skall det vara kallt.


- Hur vet vi då om det är en inflammation?


Tecken på inflammation är: röd varm svullen.


- Men om inflammationen är så djup att det inte syns några tecken?


Varmt lägger man för att få en avslappnande effekt (lite som muskelavslappnande medicin)


Kallt ger också samma avslappnande effekt och man har det på mer än 20 minuter.


Så vill man vara säker lägger man alltid kallt.


- Kallt på nacken eller ryggen är ju inte skönt!!


När det gäller nacke och rygg som bara är lite sjuk och styv. Fungerar varmt bra. Är man osäker, tar man bort värmen efter 15-20 min. Då hinner inte värmen tränga ner så djupt. För när det gäller rygg och nacke, så är inflammationen djup nere. Som regel är det då en inflammation vid en nerv, exempel p.g.a. ett diskbråck. För det mesta strålar då smärtan ut i ena armen.


Riktlinjer för kallt vid akut skada:


- Kallt så fort som möjligt och max 15 min. (mer har ingen effekt)

- upprepa 15 min kallt var 3:de timme


(viktigaste är tryck, högt läge och vila)


Olika sätt:

- Iskuber i en påse med vatten (den formar sig bra efter kroppen)

- Snö in plastpåse

Använder du någon av ovannämnda, bör du ha tyg emellan

- doppa ner en tygbit (handduk) i en vattenhink med is. Lägg sedan på tygbiten på skadan.


Kallt reducerar vävnadsskada, smärta och muskelspasm


Obs! Titta emellanåt så du inte förfryser huden. Titta första gången efter 3 minuter. Om huden blivit vit är kylbehandlingen för kall. Andra tecken på att det är för kallt är att huden känns nummen eller att smärtan ökar.



lördag 10 oktober 2020

 Hej

Nu är det möjligt att fynda hos oss. Som bäst håller vi på att renovera och vi behöver få rum för nya saker och därför säljer saker till ett bra pris. 



Fotdyna 1 blå 10€



Tygbeklädd stol 40€. Finns 5 st


Ställbar träningsbänk som ger möjlighet till många olika övningar/träningöv. 60€




Handuks "hylla"/ställning. 10€


Bordskiva, vit. 3€/st  183x27 cm. 15 st





Bordsben. 10€ för 4 st 





lördag 19 oktober 2019

Telefon nacke

Allt oftare och längre tid sitter eller står vi och ser ner i vår telefon eller padda. Du känner säkert igen dig i den här bilden





Huvudet i den här ställningen en längre tid kan ge upphov till:

- nacksmärta/värk
- huvudvärk
- tinnitus
- yrsel
- klumpkänsla i halsen
- domningar i ansiktet
- suddig syn
- tand- och käksmärta
- käkledssmärta

Detta kan vara bra att veta om inte tand- ellet ögonläkaren hittar något fel.

Den här bilden kan ge en idé om hur ansträngande det kan bli för nackmusklerna

Kuvahaun tulos haulle belastning på nacken












Huvudet väger i sig själv 4-6 kg. Tittar man ned (60 grader) måste nackmusklerna hålla emot med en kraft som drar motsvarande 27 kg. I längden blir det inte bara tungt för musklerna utan också syrebrist i dem. I och med att musklerna arbetar statiskt blir blodcirklationen lidande och därmed kommer för lite syre fram till muskelcellerna.

Men det är inte bara musklerna som lider. Ryggraden består av kotor, diskar (mjuka plattor mellan kotorna), ryggmärg och nerver. När vi ser ner blir det ett tryck på diskarna. Diskarna pressas bakåt mot ryggmärgen och nerverna. Ryggmärgen och nerverna är mycket känsliga för tryck. Trycket kan ge de nämnda symptomen.







Detta är också en ställning (hakan framskjuten) som ger samma belastning på nackmusklerna och diskarna i nacken.

Problemen och symptomen vi nämnt går att behandla. En bra hållning och arbetsställning är också viktig.

Rätt hjöd på skärmen du tittar på;

Punkten (området) i skärmen du titta på, skall vara 20 grader nedanför ögonhöjd.


Hör gärna av dig till oss på OMIclinic
tel. 0447210109