Vi har tidigare skrivit om problem i själva axelleden (läs
nedan). Nu tar vi upp de vanligaste problemen i musklerna runt leden. De stora
musklerna skadas sällan, utan det är de små musklerna som drabbas. De små
musklerna runt axelleden kallas med ett gemensamt namn för rotator cuff.
Diagnosen, rotator cuff syndrom, betyder att en eller flera av dessa små
muskler/senor är skadade. Diagnosen avslöjar dock inte vilken/vilka av dessa
som är drabbade.
När en muskel/sena skadas är det ofta fråga om en bristning
dvs. en del av muskel- eller senfibrerna har rivits av. Bristningen kan vara
allt från en mycket liten skada till att muskeln/senan brustit helt. Det akuta
skedet varar 1-2 dagar. Efter det akuta skedet börjar nya fibrer bildas. De nya
fibrerna lägger sig huller om buller och
bildar en ärrvävnad. En ärrvävnad i en muskel/sena innebär att det i ett senare
skede är lättare att få en ny bristning.
Första bilden visar fibrer hos en frisk sena. Här ligger fibrerna i längsgående riktning
Andra bilden visar en kronisk senskada, där fibrerna löper kors och tvärs och är delvis brutna.
Första bilden visar fibrer hos en frisk sena. Här ligger fibrerna i längsgående riktning
Andra bilden visar en kronisk senskada, där fibrerna löper kors och tvärs och är delvis brutna.
Behandlingens syfte är att påverka de nybildade fibrerna så
att de lägger sig i längsgående riktning och på det sättet undviker vi ett stelt ärr och skapar en mera funktionsduglig
muskel/sena för framtiden. Behandlingen har alltså två syften:
1.
Påskynda läkningen
2.
Undvika ärrvävnad
De mest skadedrabbade musklerna i axeln är Supraspinatus
(lyfter armen ut mot sidan), Infraspinatus (vrider armen utåt) och
Subscapularis (vrider armen inåt). I diagnostiseringen gäller det att hitta i
vilken muskel skadan sitter och vilken
struktur (muskelbuk, sena eller senfäste) som är skadat. Diagnostiseringen är
viktig för att på bästa sätt kunna påverka de nybildade fibrerna och få en
optimal läkning.
Behandling:
1.
Tvärfriktionsmassage är ett bra sätt att påverka
läkningen redan efter 2-3 dgr efter skada.
2.
Vid en äldre skada (> 1 mån.) kan stötvågsbehandling
användas som behandlingsmetod (läs mer på www.omiclinic.fi
under rubriken Shockwave).
3.
En noggrann avvägd träning, exentrisk träning
(bromsande rörelser)
4.
Ifall inflammationen är för kraftig eller
ovanstående behandlingsformer inte fungerar är kortisoninjektion ett
alternativ.
Om smärtan varar längre än 3 dagar, bör man få behandling.