Svindel

(Soumeksi, katso alta)

Svindel är ett vanligt förekommande problem. Orsaken kan vara olika. Svindel fungerar som smärta, en signal som förmedlar att något är fel.

Varför får vi svindel?
Huvudet är en viktig kroppsdel, vi bör ständigt ha kontroll på hur huvudet rör sig.

Ögat:
Ögonen förmedlar ständigt till hjärnan, via nerverna,  hur huvudet rör sig genom att ta fasta på en punkt i omgivningen. Stänger vi ögonen har vi strax svårare med balansen.

Balanscentret bakom örat:
Bakom öronen finns Balanscentret. Det består av tre böjda rör med en ”påse” under. Rörens insida är beklätt med många små korta trådar. I rören finns flytande vätska som rinner från och till när vi rör huvudet. Trådarna böjs med strömmen och förmedlar till hjärnan, via nerverna, hur huvudet rör sig.

Nacke:
Huvudets rörelser sker i nacken.  Nackens rörelser förmedlas via nerverna till hjärnan.

Ögat, örat och balanscentret borde sända samma sorts signal till hjärnan. Ex; nu vrider sig huvudet 30 grader till höger. Om någon av dessa tre sänder en annan information än de övriga två (p.g.a ett lokalt fel) får vi svindel.
Ett vanligt fel i Balanscentret är kristallsjukan. Då har ett ”kristallkorn” från den underliggande påsen förvirrat sig in i de böjda rören och förorsakar stockning så att vätskan inte kan flöda fritt. Och vi får felsignal till hjärnan med svindel som följd.
Då gäller det att testa fram vilket rör på höger eller vänster sidan som drabbats och därefter behandla.
Det samma gäller för nacken. Ett fel där och vi kan drabbas av svindel.
Viktigt för den som undersöker är att veta på vilket sätt svindeln uttrycker sig. Snurrar det, drar det till en sida eller bara allmänt gungig-ostabil. Viktigt är också längden på svindelattacken. Är den bara från sekunder upp till någon minut hittar vi problemet troligen på nämnda platser. Håller den i sig länge är orsaken troligen någon annan stans. Som exempel kan en vanlig förkylning drabba nerverna som förmedlar signalerna till balanscentret. Det ger en MYCKET kraftig svindel.

Vi hjälper dig gärna, så hör av dig till OMIclinc 0447210109

Huimaus

Huimaus on tavallinen ongelma. Huimaukseen on monta eri syytä. Huimaus on oire, joka kertoo meille että jokin on vialla.

Miksi saamme huimausta? Pää on meille tärkeä ruumiinosa ja meidän täytyy koko ajan tiedostaa miten pää liikkuu.

Silmät: Lukitsemalla katseen tiettyyn kohtaan ympäristössämme kertovat silmät hermojen kautta aivoille miten pää iikkuu. On heti vaikeampi pitää tasapainon jos suljemme silmämme.

Tasapainoelin korvien takana: Korvien takana sijaitsee meidän tasapainoelin, joka koostuu kolmesta taipuvasta "putkesta" sekä niiden alla olevasta "pussista". Putkien sisäpuoli on verhoiltu monilla pienillä lyhyillä langoilla. Näissä putkissa on myös nestettä, joka liikkuu liikkeemme mukaan. Langat taipuvat nesteen mukana ja samalla lähettävät viestiä hermojen kautta aivoille miten liikutamme päätä. 

Niska: Pään liikkeet tapahtuvat niskassa. Niskan liikkeet rekisteröityvät aivoihin hermojen avulla.

Silmät, korvat ja tasapainoelin pitäisi lähettää samanlaisia signaaleja aivoille esim. nyt pää kääntyy 30 astetta oikealle. Jos joku näistä elimistä lähettää erilaisen viestin kuin muut (paikallisesta ongelmasta johtuen) johtaa tämä huimaukseen.

Tavallinen ongelma tasapainokeskuksessa on asennehuimaus. Tämä tarkoittaa että ns "kristallijyvät" alimmaisesta pussista ovat eksyneet taipuvan putken sisälle ja siellä kristallit häiritsevät nesteen kulkua. Tämä antaa vääriä signaaleja aivoille ja tämä taas aiheuttaa huimausta. On tärkeätä testata, että onko se vasemman- tai oikean puoleinen putki joka on virheellinen ja hoitaa ongelmaa sen mukaan.

Sama koskeen niskaa. Ongelma niskassaja se aiheuttaa huimausta.

Tutkivalle terapeutille on tärkeätä tietää miltä huimaus tuntuu. Pyöriikö maailma, vetääkö sivulle tai onko vaan muuten keinuva, epätasainen olo? On myös tärkeätä huomioida kuinka kauan huimaus kestää. Jos huimaus kestää muutamasta sekunnista muutamaan minuuttiin niin ongelma johtuu usein jostain yllämainitusta asiasta. Jos huimaus kestää pitempää on syy luultavasti jokin muu. Esimerkiksi voi mainita että tavallinen flunssa voi mennä hermoihin jotka kommunikoivat tasapainokeskuksen kanssa. Tämä voi aiheuttaa hyvin voimakasta huimausta.

Me autamme sinua mielellämme. Soita jos on kysyttävää OMI Clinic 0447210109

Stukad fot

(Suomeksi; mene alaspäin)

Olyckan kan vara framme och vi stukar vristen eller som vi också säger ”vrickar foten”.

Vad är det som händer och vad ska man göra?

Vad händer?

Det kan vara flera saker. Det mest vanliga är att ett (eller flera) ledband sträcks. Dessutom kan också muskelsenor sträckas (de som går bakom den yttre vristknölen. nr 1 och 2).  Ifall stukningen är mer kraftig kan det också leda till benbrott.

Bild 1 (tagen bakifrån)                                                                            Bild 2

Benbrottet uppstår vanligen vid den inre eller yttre (eller båda) ”vristknölen” (bild 1) eller på lilltåns långa ben (bild 2). Vid en kraftig stukning kan också ledytan i vristen skadas så att det uppstår en blödning i leden.

Benbrott misstänks när foten strax efter skadan inte kan belastas alls (det är skillnad på att vilja belasta och att inte kunna belasta). Risken för benbrott vid stukning är större efter 60 års ålder.

En blödning i vristen ger ofta en kraftig svullnad runt leden en stund efter skadan. De första mornarna efter skadan är vristen extra sjuk. En klinisk undersökning bekräftar skadan.

Vad ska man göra?

De första 1-2 dagarna kallar vi det akuta skedet. Det är då blödningen sker och vristen sväller upp. Under den här tiden är tryck mot skadan i form av elastiskt bandage bra. Det är för att minimera svullnaden. Kyla på skadan är omdiskuterat. Vid val av is/kyla, begränsa till  15 min var tredje timme.

Efter det akuta skedet bör man göra en bedömning om vad som är skadat genom en klinisk undersökning (test av alla strukturer i foten, 18 tester) och därefter kan behandlingen komma igång.

Behandling:

Vid skada av ledband eller sena består behandlingen av rätt mängd mobilisering i form av tvärfriktionsmassage och rörelse (läs mer om orsaken i ett tidigare blogginlägg). Foten ska inte hållas stilla! Då läker skadan långsamt och det bildas lätt ärrbildning, som i sin tur ger andra problem.

Exempel på eventuella problem:

1)      Vristen svullnar efter varje träning och är sjuk 1-2 veckor

2)      Vristen stukas lätt på nytt

Lyckligtvis kan också dessa problem behandlas. Men det lönar sig att behandla rätt från början.

När det finns blod i leden, är det viktigt att aspirera bort blodet så fort som möjligt. Detta för att undvika för tidig artros/slitage av leden.

Benbrott behandlas bäst med gipsning. Det är bra att kolla upp eventuella andra skadorna så fort gipset tas bort.

 Olav, Marika, Tina

Ifall frågor, ta kontakt med oss på OMIclinic 044 7210109

Jalka vehähtää

Nilkka venähtää helposti. Mitä oikeasti tapahtuu ja mitä tulisi tehdä?
 

Mitä tapahtuu?

Tavallisin vamma nilkassa on nivelsiteen (tai usesamman) venähtäminen. Sen lisäksi myös lihasjänne voi venähtää. Voimakas venähdys voi jopa aiheuttaa luunmurtuman.

Kuva 1 (takaapäin)                                                    Kuva 2

Luun murtuma tapahtuu yleensä nilkan joko sisä- tai ulkopuolella (tai molemmilla puolilla)(kuva 1) tai pikkuvarpaan pitkässä luussa (kuva 2). Voimakkaassa nyrjähdyksessä nilkkanivelen nivelpinta voi vaurioitua niin, että nivessä syntyy verenvuotoa.  

Mikäli jalkaan ei voi varata heti vaurioitumisen jälkeen, epäillään luun murtumaa (on väliä eikö halua varata vai eikö kykene varaamaan). Yli 60 vuotta täyttäneillä luunmurtuman riski on nyrjähdyksen yhteydessä korkeampi.

Nivelen sisäinen verenvuoto aiheuttaa usein voimakasta turvotusta nivelen ympärillä heti vaurioitumisen jälkeen. Ensimmäiset aamut vaurioitumisen jälkeen nilkka on erityisen kipeä. Kliininen tutkimus varmistaa vaurion.

Mitä tulee tehdä?

Kaksi ensimmäistä päivää kutsutaan akuutiksi vaiheeksi. Tässä vaiheessa esiintyy verenvuotoa ja turvotusta. Tällöin elastisen siteen antama paine on hyvä. Se vähentää turvotusta. Paljon keskustelua on ollut siitä, auttaako kylmä nyrjähdyksen yhteydessä. Mikäli kylmää käytetään, sitä tulee rajoittaa noin 15 minuuttiin joka kolmas tunti.

Akuutin vaiheen jälkeen tulee tehdä kliininen tutkimus selvittääkseen mikä on vahingoittunut (jalan kaikki rakenteet, 18 testiä). Tutkimuksen jälkeen aloitetaan hoito. 

Hoitomenetelmät:

Nivelsiteen tai lihasjänteen vaurioituessa hoitoon sisältyy sopiva määrä poikkihierontaa ja liikettä (lue syistä aikaisemmassa blogikirjoituksesta). Jalkaa tulee liikuttaa! Muuten paraneminen hidastuu ja vaurioituneeseen kudokseen muodostuu helposti arpikudosta, joka aiheuttaa muita ongelmia.  

Esimerkkejä mahdollisista ongelmista:

1)      Nilkka turpoaa harjoituksen jälkeen ja kipeytyy 1-2 viikoksi.

2)      Nilkaa nyrjähtää helposti uudelleen.

Onneksi myös näitä ongelmia voi hoitaa. Kannattaa kuitenkin valita heti alusta oikea hoito.

Kun nivelessä on verta, on tärkeää poistaa se mahdollisimman nopeasti. Näin estetään liian aikaista artroosin/nivelkuluman muodostumista.

Luunmurtumaa hoidetaan parhaiten kipsillä. On hyvä tarkistaa mahdolliset muut vauriot heti kipsin poiston jälkeen.

 Olav, Marika ja Tina

Mikäli sinulla on kysyttävää, ota yhteyttä OMIclinikkiin.

Sjuk axel

(Suomeksi; mene alaspäin)

Vi har tidigare skrivit om problem i själva axelleden (läs nedan). Nu tar vi upp de vanligaste problemen i musklerna runt leden. De stora musklerna skadas sällan, utan det är de små musklerna som drabbas. De små musklerna runt axelleden kallas med ett gemensamt namn för rotator cuff. Diagnosen, rotator cuff syndrom, betyder att en eller flera av dessa små muskler/senor är skadade. Diagnosen avslöjar dock inte vilken/vilka av dessa som är drabbade.

När en muskel/sena skadas är det ofta fråga om en bristning dvs. en del av muskel- eller senfibrerna har rivits av. Bristningen kan vara allt från en mycket liten skada till att muskeln/senan brustit helt. Det akuta skedet varar 1-2 dagar. Efter det akuta skedet börjar nya fibrer bildas. De nya fibrerna  lägger sig huller om buller och bildar en ärrvävnad. En ärrvävnad i en muskel/sena innebär att det i ett senare skede är lättare att få en ny bristning.

Första bilden visar fibrer hos en frisk sena. Här ligger fibrerna i längsgående riktning
Andra bilden visar en kronisk senskada, där fibrerna löper kors och tvärs och är delvis brutna.

Behandlingens syfte är att påverka de nybildade fibrerna så att de lägger sig i längsgående riktning och på det sättet undviker vi ett stelt ärr och skapar en mera funktionsduglig muskel/sena för framtiden. Behandlingen har alltså två syften:

1.       Påskynda läkningen

2.       Undvika ärrvävnad

De mest skadedrabbade musklerna i axeln är Supraspinatus (lyfter armen ut mot sidan), Infraspinatus (vrider armen utåt) och Subscapularis (vrider armen inåt). I diagnostiseringen gäller det att hitta i vilken muskel skadan sitter och  vilken struktur (muskelbuk, sena eller senfäste) som är skadat. Diagnostiseringen är viktig för att på bästa sätt kunna påverka de nybildade fibrerna och få en optimal läkning.

Behandling:

1.       Tvärfriktionsmassage är ett bra sätt att påverka läkningen redan efter 2-3 dgr efter skada.

2.       Vid en äldre skada (> 1 mån.) kan stötvågsbehandling användas som behandlingsmetod (läs mer på www.omiclinic.fi under rubriken Shockwave).

3.       En noggrann avvägd träning, exentrisk träning (bromsande rörelser)

4.       Ifall inflammationen är för kraftig eller ovanstående behandlingsformer inte fungerar är kortisoninjektion ett alternativ.

Om smärtan varar längre än 3 dagar, bör man få behandling.